De finaste för mig

Sitter här i soffan med 500 kg nötcremé i mig, mår lite illa... men gott var det. Får nog bli en låång promenad innan dagishämtningen imorgon för att lindra mitt dåliga samvete. Det är väl också det enda positiva med att inte ha en fungerande bil, ska jag någonstans måste jag gå. Så idag gick vi ner till bvc för mätning och vägning av Charlie. Han följer sin egna kurva men han är både kortare och tjockare än vad Mio var. Märker ju jag att det inte kan bli flera barn här inte, kan ni tänka er hur tjock och kort han skulle bli då!

     Skämt och sido så tycker jag inte redigt om att han är mindre än vad Mio var, jag är rädd att han kommer bli lika kort som mig. Vad läkaren sagt om Mios längd och hans kurva så kommer han (om han fortsätter följa sin kurva) att bli lite längre än Martin, men med Charlie vet vi ju inte. Börjar Mio eller Charlie sedan vika av från sina kurvor så finns det ju bra läkemedel att få för att öka tillväxten (om det nu är något dom vill). Jag vet att detta handlar om måånga år framåt men det är något jag tänker och funderar mycket på. Jag vet själv hur dåligt jag mått över min längd och om jag som tjej mår dåligt över att vara kort kan jag tänka mig att det kan vara ännu jobbigare att var kort som kille. Hur som helst så kommer det att vara deras beslut och jag kommer stötta dem i vilket fall, för för mig så kommer de alltid vara de finaste och de mest perfekta barn jag någonsin kan ha!!

"Men sov då!"

Jovisst fick jag sova till 6 idag, ja till halv 7 till och med! Kanske berodde det på att Charlie var vaken till närmare halv 2 inatt! Lilla lilla vän vad trött jag var på dig just då! Och när jag under dagen (då Charlie sov en stund) tittade jag på Mia Skäringer dygnkåt och hur helig som helst på youtube både skämdes jag och skrattade på samma gång av igenkännande när hon berättar om när hon flippar ut när hennes barm inte sov på natten. "men sov då! SOV DÅ!" Hon är helt underbar!! Vilken människa!

Nu ska jag försöka se ett avsnitt av Grey´s anatomy innan någon skriker.......

bye bye

Förstahjälpen hos bvc

Dagen hos oss började klockan 04 för Charlie och mig, vilket jag tycker är en aaning tidigt! Trött är jag inte men det brukar inte komma förrn dagen efter för mig, så imorgon hoppas jag han sover till 6 eller nåt.

När Charlie sedan började bli trött på morgonen tog farmor med honom på en promenad, och medan Mio lekte så hann jag dammsuga, bädda sängarna, plocka ur diskmaskinen, göra vi mig och dricka kaffe. Allt på 1 timme! Rätt bra va?

När Charlie kommit tillbaka hann vi bara byta blöja innan det var dags för en promenad ner till bvc där de höll en förstahjälpen-kurs. Jag som (på riktigt) är livrädd för att någon ska sätta i halsen har sett fram emot detta och det känns faktiskt lite bättre nu när jag fått prova på att rädda en dockan Nisse "på riktigt". ¨Måste också säga att jag kände mig gammaleller iallafall äldre än de övriga föräldrarna som var där?! Vet inte om det berodde på åldern eller för att det bara var Ami och jag som hade "stora"barn också. Hur som så var det en riktigt bra kurs med många tankeställningar!

Jag vill, jag vill!

Inte mycket spännande som hänt idag, känner mig väldigt låst med en bil som inte är laglig eller knappt körduglig i annat fall heller. Kan jag inte vinna lite pengar så jag kan köpa mig en bil som man slipper skämas över eller fundera över ifall bilen lever fram och tillbaka till affären?! Jag vill ha en ny bil!!

Han ålar

De senaste dagarna har Charlie ändrat sina sovrutiner, eller rättare sagt hur han somnar. Innan ville han alltid ammas till sömn men nu så vill han att jag tar upp honom mot axeln (som när han ska rapa) och guppa honom. Och även om det är lite jobbigt för ryggen så är det grymt mysigt att han honom liggandes så! Fina, underbara barn, jag älskar dig så!

Charlie har förresten börjat åla! Han har fått ordentlig kläm på det och tar sig långa sträckor på (ibland) väldigt kort tid så nu gäller det att hålla rent omkring oss. Roligast är det väl Mios småleksaker men även smutsiga skor och tidningar smakar gott tycker Charlie! Han är helt enkelt på allt han får tag i! och både Martin och jag är överens om att vi kommer ha att göra med denna lilla pojk i framtiden på ett helt annat sätt än med Mio.

Jag kom även på just i denna stund att alla dessa uppvak och behovet att somna på oss kan ha att göra med ålandet. Har för mig att jag läste någonstans att när de börjar "röra" på sig så frigör de sig också från mamman, eller nåt sånt....måste googla det

Ikväll är det sista avsnittet av EMS så popcorn blir det till det!

blä

En grå och tråkig dag, och en tråkig mamma. Charlie har varit vaken en gång i timmen hela natten och uppe sedan halv 6, ja Mio med. Inte ville han sova heller under förmiddagen och lååång tid tog det att söva honom nu på eftermiddagen så det blir lite tråkigt och tjurig för Mio också. Dumt nog glömde vi vagnen i Martins bil igår så att gå ut är inte någon ide. Och när jag ändå håller på och gnäller kan jag ju gnälla över att jag behöver en ny bil!!!

Sammanfattning

Vi kom hem igår från Småland och vi har haft det jättebra! Denna gång var vi nere nästan en hel vecka och jag tänkte att vi skulle ha så mycket tid till allt vi skulle vilja göra. Men tiden går så fort och även om vi hann med mycket så hade jag gärna stannat ett par dagar till för att hinna med ytterligare lite till! Samtidigt som jag gärna stannat så var det väldigt skönt att komma hem! Tänk att jag verkligen känner Gävle som mitt hem?! Det trodde jag faktiskt inte för 4 år sedan.

Lite tidigt kanske men när syrran ocså kom ner och hälsade på kunde vi inte motstå att baka lussekatter. Oj vad vi hade roligt och vad vi skrattade!

 Mest skrattade vi åt Beccis (försök till) lussekatter. Mios lussekatt är den mjöliga klumpen men däremot inte den längst till vänster. Den fina är Beccis, en av hennes bättre :)

                                    
Mios gammelmormor och gammelmorfar hann vi med att träffa vid två tillfällen! De finaste morföräldrar man kan ha!!
                                     

Mio slutade med napp när vi var nere, men snuttefilten håller han hårt i! Duktiga killen!

 Dålig bild men gud vad varm man blir i hjärtat när man går för att kolla till sina små och ser storebror ligga med en beskyddande arm om lillebror! Vackert!

Vi hann även med höstmarknad på Alv, träffa min vän Sandra och hennes 9 veckors bebis, träffa brorsan och hans familj och min morfars 80-årskalas! Nästa gång vi åker ner blir Juldagen och jag längtar!