Tänk vad lätt man kan göra någon annan glad. Fick ett jättegulligt vykort idag från söta Ida som jag pluggade med när jag läste till behandlingspedagog. Ja från henne och hennes lilla Anton förstås ;)
Imorgon åker jag hem mot Småland men undrar mer och mer om det är speciellt smart, jag tror ju verkligen inte att Mini vill komma ut redan men jag blir lite nojig ändå. Är ju inte många veckor kvar tills det är beräknat, plus att jag tror jag är en vecka längre än ul säger. Jaja de har ju bb på de flesta ställerna och i värsta fall får väl Totto och jag mötas på halva vägen om det kör igång. Men som sagt jag hoppas Mini väntar lite till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar