Sömnen inatt blev inte den bästa, inte av oro utan för att vi redan efter klockan 01 fick över en liten kille till oss. Han snurrade och bökade mest hela natten. Hade jag inte en arm i ansiktet eller en fot i magen så låg han på mig. Morgon blev det iallafall och dagislämningen gick som jag trott, han blev jätteledsen och vinkade gråtandes hejdå till mig genom fönstret. Usch vad det inte kändes bra.
Först hade jag tänkt ringa till dagiset efter någon timme för att höra hur det gått men jag gjorde det inte. För jag vet att om jag hade ringt och de sagt att han fortfarande var ledsen skulle det bara kännas ännu jobbigare och jag skulle inte kunna koncentera mig på jobbet.
När jag kom för att hämta hem våran lilla Mini i eftermiddags så satt han ute i en frökens knä med napp och snuttefilt och var lite ledsen. Det hade tydligen gått rätt bra under dagen (förutom maten som han inte ätit) ända tills de andra barnen började gå hem. Varje gång någon gick så började han gråta och peka på grinden som vi kommer igenom. Lille-plutt. Skönt att det är en kortare dag för oss alla imorgon.
Nu sover lill-killen och Martin och jag ska snart mysa ner oss i soffan och titta på lite tv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar