Blyger, min Blyger

Jag har kommit på att Charlie är som nöjdast när han aktiveras, och det räcker inte med att jag ensam försöker roa honom. Han är helt enkelt en social typ, inte alls lik pappa med andra ord ;). Så idag blev det öppna förskolan igen efter vi lämnat av Mio på dagis. Träffade en av mammorna som jag mötte sist, och nu har jag även ett namn på henne :) Väldigt trevlig tjej och vi bestämde att vi skulle ta en promenad nästa vecka. Martin skämtade om att jag nu känner fler än han när jag berättade att jag träffat en ny... bekant.

På tal om social eller inte så är Mio väldigt medveten om hur han är. Förra veckan då vi läst Snövit pratade vi om vilka figurer vi var. Charlie var Butter (såklart :)) morfar Toker och jag var någon annan. När jag frågade vem han var svarade han "Blyger", det var helt självklart för honom. Och när han idag gick runt här hemma och sjöng julsånger frågade jag om det skulle bli kul att vara tomte på torsdag och gå lucia. Ja det skulle det bli sa han, men han skulle inte sjunga.
-Varför inte då, undrade jag.
-"För att jag inte vågar".
- Nähe, men varför vågar du inte då?
- För att jag inte vågar sjunga när alla barn och vuxna är där.

Söte söte lilla vän, vad jag älskar honom!!